11 februari 2009

Then we came to the end.

Har läst ut Then we came to the end av Joshua Ferris. Jättefin Coca Cola-font på omslaget och bra bok därunder.
Boken (som heter Så fick vi se slutet på svenska) är verkligen som The Office fast i bokform. De har ett så tråkigt liv på kontoret, de fejkar arbetsbördan genom att se upptagna ut med papper i handen, hotet om nedskärningar flåsar i korridorerna och samtidigt är det så fruktansvärt roligt. Chris Yop stjäl stolar, Karen Woo är för högljudd, Benny har ärvt en totempåle, Tom Mota tar två-martini-luncher som leder till att han står på sitt skrivbord och vrålar.

Den är inte lika plågsam att läsa som att titta på The Office; ingen skämskudde behövs. Den är rolig, men inte jättekul hela tiden. Ibland kommer boken in på resonemang som är ganska tragiska och jag tänker: Fasen, jobbigt läge. Men så kommer det en mening, en replik som lyfter hela stycket och jag fnissar så högt att de andra på tåget blänger på mig.

Jag gillart.

Inga kommentarer: