Mastermind.

Helt vanlig slappsöndag. Hade byggt upp förväntningarna för marknaden i Kreuzberg, talat vitt och brett om maten, tygerna, paljetterna, människorna och den syltade ingefäran. 

 - Den ligger här, precis runt hörnet, kolla hä... Neeeejjjj...

Jomenvisst. Det var stängt och tomt. Inte ett endaste litet marknadsstånd fanns där. Istället för en myllrande folkhop syntes bara en grådassig parkeringsplats.

Så vi tittade på svanar istället.
Begav oss till Transit och långfikade istället. Det var fint. God och slabbig hommustallrik och schysst cappucino och framför allt det fina spelet Mastermind! Åh, jag minns den där gubben från min barndom! Hur han satt där och verkligen personifierade en Mastermind. Fast den där jäntan i bakgrunden fick man inte samma bild av. Varför står hon där? Hon känns inte som en Mastermind. Bara som en rest från kolonialismen. Eller så råkade hon bara gå förbi gubben när fotot skulle tas och hon bara Grymmans! Nu smyger jag bakom farbrorn och ser snygg ut! och det blev the shot.
En liten besvikelse när vi började spela: jag vet inte om vi är för dåliga strateger eller fantastiska Masterminds, men det tog bara tre drag innan vi hade listat ut varandras kombinationer.
Det kan ju också bero på att det här spelet inte är anpassat för vår oerhörda intelligens. We outsmarted the Mastermind. Yeah!