Visping.

Det är varmt. Vid den här årstiden är det inte bara kubbspelare och mästergrillare som vaknar till liv. Rätt vad det är dyker man på den här lille rackaren.

Vispingen är fin. De vackra färgerna, de känsliga spröten, vingarna och morrhåren som antagligen har ett enormt vetenskapligt och oerhört latinskt namn. Kan man överhuvudtaget kalla det för morrhår på ett djur som inte morrar? Nu kan jag förvisso inte svära på att vispingen inte morrar. Men jag har aldrig hört det. Å andra sidan så har jag aldrig hört en mus pipa, men jag förmodar att den gör det ändå. Det står trots allt:

- Pip! säger musen.

i varenda barnbok. Fast jag kan ju inte säga att det står i varenda barnbok eftersom jag inte har läst varje barnbok på hela planeten. Å andra sidan kan jag säga att det kanske inte är av betydelse för det här resonemanget. För det jag egentligen vill säga är:

- Kolla! En visping! I ett glas! Shit va fräckt asså!

Ko med bröd.

Ibland vill du inte tänka på vad du stoppar i dig. Du säger att fiskpinnar kommer från fabriken och isterband växer på träd. Men till slut kommer det en stund då du inte kan värja dig längre. Du måste fejsa maten. Bli en medveten konsument. Och det är i precis detta ögonblick som du beställer det hårdaste på menyn.

- En ko med extra senap, tack. Eller förresten, lägg på två.

Grönt är skönt.

Ibland tar det lite extra lång tid innan man har hajat. Att det är varmt. Och grönt. Och sommar.

Och då är det ganska skönt att titta på bilderna och säga:

- Se där, jag har upplevt körsbärsblommorna, minsann.

Det kan aldrig bli för många körsbärsblomsbilder.