Hipp hipp hurra för mig!

Hurra hurra för idag är det min födelsedaaaag! Nu har jag uppnått den aktningsvärda åldern av 24 jordsnurr. Jisses. Gamla människan. Jag är äldre än jag någonsin har varit. Och tack vare förkylningen såg jag ut som 103 år i morse:

Ser ni mig? Det är jag med den dimmiga blicken och det flottiga håret som tittar fram lite käckt. Ögonens gnistrande stjärnor har åstadkommits av feber. Tjusigt såhär i juletid.

Och över till det som verkligen räknas! Presenterna! Jag fick: Roliga stickboken av Rachel Matthews (nu ska jag sticka en tårta!), filmen Metropolis, ett inramat foto på mig och Marc när vi blir överfallna av lemurer, boken The captain is out to lunch and the sailors have taken over the ship av Charles Bukowski med teckningar av ingen mindre än R. Crumb, fina kort och brev, en hjärtbrosch där det står Tiere mit Herz (=djur med hjärta) på baksidan, fem stycken Bamseklistermärken samt en frisyr.

Här nedan syns alla presenterna utom frisyren:

Jag gick ut idag. Det är ju min födelsedag! Då måste man göra vissa saker. Till exempel köpa lyckokakor. Det vet ju alla att dagens lyckokaka är årets viktigaste:

Luck is a matter of preparation meeting opportunity, stod det och då blev jag sugen på kaffe.

Det finns vissa fördelar med att bo i ett land med Starbucks. En av fördelarna är Dark Cherry Chocolate Latte som man kan dricka på sin födelsedag.
En lite udda smak är Lebkuchen Latte:

För er som inte vet vad Lebkuchen är så kan jag meddela att det är en slags mjuk och ofta chokladdoppad tysk pepparkaka som smakar lite som vörtbröd. Alltså måste Lebkuchen Latte smaka som ljummen Guinness med vispgrädde.

Det lät ju smarrigt.

Kort därefter gick jag till Herr Doktor för att få ett intyg på att jag är sjuk och inte bara latar mig. Jag tycker alltid att det är otäckt med doktorer. Å ena sidan är jag rädd för att de ska säga:

 - Nänänä lilla vännen, den gubben går inte! och fastän armen är avsågad och huvudet sitter löst så ger de mig två Alvedon och sen ska jag vara nöjd.

Å andra sidan är jag också rädd för att de ska säga:

 - Tyvärr har du ett konstruktionsfel. Vi måste amputera huvudet, säger Herr Doktor och sen tar han fram motorsågen och VRRRRRRRR! har mitt liv förvandlats till en splatterfilm från sent sjuttiotal.

Men nej. Det hände inte. Istället fick jag en orange clipboard med ett formulär fastsatt där jag skulle skriva min tidigare sjukdomsbild. Det gick sådär, jag kunde inte alla orden, fattade inte varför de vill veta min fysiska status så jag skrev bara ett frågetecken. Först senare insåg jag att det kanske inte var så bra att skriva ett frågetecken efter frågan om jag har någon psykisk sjukdom.

Det svåraste var allergier. Vad tusan kan pollenallergi heta på tyska? Jag vågade inte skriva pollen för det låter som ett snuskigt ord på tyska (visste ni att Pippi Langstrumpf betyder Kissa Långstrumpa?) så jag gjorde ett feberaktigt beslut. Jag skrev:

Allergi: träd.