Drev planlöst i Berlin. Det är det bästa sättet att upptäcka en stad på - lösdriveri med kameran i högsta hugg. Då stöter man på tatueringshak som detta:


Och titta! Så passande när det är Erikadagen och allting. Grattis!

Åkej, jag vet att ni alla tänker: vilken del rapar och vilken del fiser? Jag tror att den till höger har dragit nitlotten för han ser riktigt förbannad ut.


Hur en astigmatiker tar ett skenbart symmetriskt kort:





En kran! Och jag kunde ta på den! Yay!



Här blir man tatuerad:

Kolla blekfisen. Kanske dags för brun-utan-sol, hjärtat? Tack och lov för varma mössor.

Jag önskar så att det var jag som hade gjort det här mot tangentbordet:






Den glade gotlänningen flashar sin lucky mole.


Kände för en riktigt bra film såhär på kvällskvisten. Det blev
Night of the comet från 1984. Storyn är klassisk: en komet nalkas jorden, den ska passera på ett säkert avstånd och partaj hålls till dess ära. Det visar sig såklart att alla förvandlas till dammkorn förutom en kickboxande tjej, hennes cheerleader till syster och ett gäng crazies som de måste undkomma genom att ta av sig ett plagg eller två. Ungefär vad man kan vänta sig av en film som hade arbetstiteln
Teenage Mutant Horror Comet Zombies.
Inte nog med att fantastiska b-filmsskådisen Kelli Maroney spelar cheerleadersyrran, en liten roll innehas av Michael Bowen, ni vet han som spelar sjuksköterskan Buck vars Pussy Wagon snos av the Bride i Kill Bill.
Men det är inte allt. Jag gav till ett litet tjut (och Caroline, det kommer du också göra) när helt plötsligt Robert Beltran stövlade in. Hallå! Han spelade Chakotay i Star Trek Voyager! Vilken lycka. Så ung, så oförstörd, så bra schwung i slagen när han gav zombies på nöten.
I'm such a nerd. And I like it.