Hotet från underjorden.

Nu är det verklighet: Hotet från underjorden! Aaaah!

Och för er som inte hajar vad jag pratar om:

Hotet från underjorden med herr Bacon i huvudrollen!

Hjärtäppelkärnan.

Det var ett magiskt äpple. Det vet jag, för när jag såg hjärtäppelkärnan så blev jag kär.

Grönt är skönt.

Ibland tar det lite extra lång tid innan man har hajat. Att det är varmt. Och grönt. Och sommar.

Och då är det ganska skönt att titta på bilderna och säga:

- Se där, jag har upplevt körsbärsblommorna, minsann.

Det kan aldrig bli för många körsbärsblomsbilder.

En pelargonknarkares bekännelser.

Jag har blivit med pelargon. Det har pågått en längre tid, redan förra året köpte jag två trevliga röda pelargoner. Och sen vet jag inte... det eskalerade. Jag började besöka Weibulls. Jag köpte blomjord. Och jag köpte sticklingar.

Jag är pelargonberoende. Hur kan man inte vara det? Titta bara! Här slår den ut sina fagra blomblad. Notera barmarken i bakgrunden. Våren är kommen!

Men när jag vaknade i morse såg det ut såhär:
Jaja, struntsamma! Pelargonen har slagit ut ännu mer. Nu prålar Balthazar (som en äkta pelargonfanatiker så döper jag mina krukväxter) med sina skarpa färger mot allt det snövita.
Jorå, en till idolbild blir det. Klipp ut och klistra upp på fönstret, vettja!
Pelargoooooon...pelargooooooon...